Hej din långhårige jävel

Sommaren 2010. Denna självbelåtna jäkel var Young, wild and free. Jag gjorde lite som jag tyckte och brydde mig inte om mina egna eller andras känslor. Sårad och förvirrad. Varför bry sig om något? Var gärna ute tre dagar i veckan, jag menar det var bara onsdag en dag i veckan. Roligt var det. Vilt var det. Äta och sova kunde jag göra när jag blev gammal. Det är nu, sisådär ett och ett halvt år senare, jag börjar bli mindre disfunktionell och lära  av misstag. Har lärt mig att jag ska lita på magkänslan, även fast jag sviker den ibland. För när de kommer till kritan är jag ändå bara människa.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0